söndag 4 september 2016

Vår älskade lilla Drottning

Idag lät vi Tign frá Djúpadal vandra vidare till de ängar som alltid är gröna och utan "åt".
Det känns bra men visst faller det tårar när man tänker tillbaka. Sitter och bläddrar i pärmen med hennes papper och man ser hur mycket denna lilla fartfyllda häst hunnit med.

 
Tign föddes 1991 på Island. 1997 avelsbedömdes hon på Island. 1998 flyttade hon till Danmark. Under sin tid i Danmark kvalade Tign in till Danska mästerskapen samt bytte ägare minst 3 gånger. Den sista ägaren i Danmark var Malin som tog med henne hit i samband med flytt från Danmark och start av turridning och ridverksamhet i vår grannby 2004 eller 2005. Och det var här Tign kom in i mitt liv. Det var inte planerat på något sätt utan flera "slumpar" efter varandra. 2008 blev Tign äntligen min då Malin och hennes sambo Kaare tyckte att Tign skulle få ta det lugnare och bara bli enmanshäst.

 
Och vad denna lilla, kraftfulla häst har lärt mig mycket! Ridning med henne var aldrig långtråkigt -full fart! Hennes ökade tölt gjorde att andra hästar fick galoppera för att hänga med. Hon älskade verkligen att springa fort, att vara först. Samtidigt lärde hon mig hur ödmjukt och vackert äkta samspel mellan häst och ryttare kunde vara om vi bara lyssnade av varandra -då kunde andra hästar passera i full fart men vi gjorde vårt i vår takt. Som nybörjarhäst var hon perfekt och tog hand om sina ryttare utifrån ryttarens skicklighet.


Så vi älskade denna häst! Och just för alla hennes positiva sidor ville vi ha ett föl efter henne innan hon blev för gammal, trots att hon hade kraftigt sommareksem. Vi letade upp en passande hingst och skjutsade dit henne i början av sommaren 2009. Så hände det som inte fick hända. Tign blev troligtvis sparkad av ett annat sto i hagen och fick ett kraftigt magbråck. Efter detta så var det helt uteslutet att ta föl på Tign.





Tign har under hela sin tid hos oss varit en klippa och stor hjälp i all hästhantering. Det är tack vare henne som vår flock har varit så lugn och stabil. Alla föl, unghästar och nya hästar har direkt fått lära sig "vett och etikett".

Hon var verkligen en personlighet och minnena är många och saknaden är stor men i sommar har det märkts mer och mer att hon inte riktigt är samma fart på som tidigare då hennes pauser och vilostunder blivit allt fler.
Men hon finns i våra hjärtan och våra minnen som den "Drottning" hon var.

6 kommentarer:

  1. Sorgligt..men vilken ynnest att ha fått leva med Tign.Att fått med er alla vackra minnen.. att kunna plocka fram Det ger ju en styrka i sorgen.De kunskaper och den kärlek en häst ger DET glömmer man aldrig.Döden blir då till ord ,som är fyllda med LIV och värme Kram

    SvaraRadera
  2. Jag läser med tårar i ögonen, kram till er!! Att förlora en sån vän är inte roligt, men som du skrev, det bästa för henne!! Som du beskrev henne lät hon fantastisk, en sån häst skulle alla få lära känna!

    SvaraRadera